I andra veckan av "Hälsosammare 2017" är det dags att bli lite, lite tuffare. Det är dags att ta en extra koll i skafferiet och i dina matvanor. Istället för att minska på pasta och bröd, som många gör idag - se över kvalitén! Vad är det för bröd du äter? Vad är det för pasta? Bröd och pasta är nämligen spannmålsbaserade livsmedel och kan vara allt från sött, energitätt och relativt näringsfattigt...till näringsrikt och mättande! Nyckeln är att byta från vanligt vitt vetemjöl till fullkorn. Vad är fullkorn?Fullkorn är när alla delar ur ett spannmålskorn finns med, antingen som ett helt korn eller krossat eller malt till ett mjöl. Spannmål är exempelvis alla fyra sädesslagen; vete, korn, råg och havre men också majs, ris, hirs och durra. Fullkornsris innehåller mer arsenik än vanligt ris, så välj antingen vanligt ris och byt ut några rismåltider till andra fullkornsvarianter eller välj fullkornsris och ät det sällan! Vilka fördelar finns med fullkorn?
Hur göra i praktiken?
Veckans uppgift!
Matvetesallad med halloumi och granatäppleHär kommer ett bonusrecept! Kan ätas ljummen, men den är också perfekt att använda om du har matvete över! Du behöver: 4 portioner matvete eller matkorn 2 avokado 2 bitar halloumi 3 morötter 2 nävar grönkål (går bra med bladspenat!) 1 granatäpple rapsolja till stekning Flingsalt, god balsamico Gör såhär:
Koka matvete/korn enligt förpackningen. Hacka grönkålen till mindre bitar, lägg i en skål och häll över kokande vatten. Låt stå en stund och skölj sedan i kallt vatten. Krama ur lätt och lägg i en stor skål. Använder du färsk bladspenat kan du bara skölja och lägga i en stor skål. Skär avokadon i bitar. Hyvla morötterna (efter att du skalat morötterna fortsätter du att göra långa remsor av moroten). Kärna ur granatäpplet. Skär halloumin i bitar och stek snabbt i rapsolja. Skölj matvete/korn i kallt vatten och blanda ner det med halloumin och resten av ingredienserna i den stora skålen. Strössla över lite flingsalt och ringla över balsamicon. Ät och njut!
0 Kommentarer
För ett par veckor sedan fick jag syn på SMART planeringsböcker på Instagram. Jag kontaktade Sara som står bakom böckerna och frågade om jag kunde få kika på Matdagboken. I mina kund/patientsamtal ber jag ofta kunden/patienten att sätta sig ner och reflektera. Varje vecka, varannan eller en gång i månaden gör man sig tid för sig själv och sina egna mål – reflekterar, funderar och klappar sig själv på axeln för det man åstadkommit. Detta är så viktigt för att ens mål inte bara ska bli något gnagande i bakhuvudet utan något konkret som man kan nå! SMART planerings Matdagbok såg ut och visade sig vara ett verktyg för just detta arbetssätt! Hur fungerar dagboken?Man inleder med Mål-formulering, antecknar varför man har de målen och hur man ska nå dem. Varje vecka inleds med en generell planering och beroende på hur du väljer att använda dagboken fyller du i även vilka dagar som är tränings/vilodagar, vad du planerar att äta osv. Efter varje dag gör du en snabb utvärdering om känsla, stress, sömn, nöjdhet och motion. Varje söndag gör du en summering av hur veckan har gått! Varannan vecka gör du en lite större summering med dina tankar om kost, träning/motion/stress och sömn. Här gillar jag att man ”tvingas” skriva upp sånt man är nöjd med och vad som gått bra. Samt att istället för att skriva om ”Vad som har gått dåligt?” som är mångas första tanke, så står det ”Vad kan du förbättra?”. Detaljer som bestämmer hur du värderar dig själv! Min vecka!Den här veckan som jag skulle testa matdagboken var både den värsta och bästa tänkbara. En ovanligt hektisk vecka med mer tid på buss, tåg eller bil än hemmavid. Bästa tänkbara för att jag fick svart på vitt hur jag tummar på sömn och träning hellre än att prioritera bort vissa aktiviteter när det är stressigt. Eftersom jag i nuläget inte har något viktmål varken uppåt eller nedåt och jag inte har några större förändringar som jag vill göra i kosten, handlade det om att få en helhetsbild över känslan av hur jag åt, sov, rörde på mig och stressade. Jag använde minus-tecknen inte bara för mat som var lite sämre såsom godis etc, utan även för måltider jag INTE åt. Missade jag ett mellanmål exempelvis blev jag slö, trött och hungrig – då var ju det missade målet ett minus! Inte heller lät jag en fika med kaka automatiskt bli ett minus, utan tanken bakom och planeringen fick ligga grund till hur jag ”bedömde” maten. Jag valde heller inte att skriva upp volym/mått utan bara vad som åts för att jag var mer intresserad av livsmedelsvalen än av mängden. Man kan fylla i kcal-mängd om man samtidigt registrerar via en kcal-beräknande app. Upptäckter!
Ris och rosMinus: -Kostråden är ganska generella, ska man göra en större förändring kan det vara bra att få individuella råd från någon professionell. -Måltiderna kan märkas som + eller -, alltså som bättre eller sämre. För vissa kan det vara väldigt jobbigt att tänka på måltider på det sättet och man kan värdera ”fel” och vara hårdare mot sig själv än vad man egentligen borde. Plus: + Måltiderna kan märkas med + eller -, alltså som bättre eller sämre. Denna punkt fanns med även på minuslistan, men det finns också många som jobbar för en viktnedgång och ”censurerar” automatiskt hur ofta det blir extrasnacks, fika osv. När man skriver ner allt och för lite statistik på antalet – jämfört med antal + vet jag att många kommer få en ögonöppnare. +Helhetsbilden. Hälsa handlar extremt sällan om huruvida du valde matlagningsgrädde eller vanlig grädde, huruvida du gick 7000 steg eller 7500. Genom att planera, logga, reflektera över sömn, kost, fysisk aktivitet och stress så är det så mycket lättare att se samband i hur och varför man mår som man mår. Och när och hur man ska prioritera bättre! Jag hoppas att jag någon gång får träffa en klient som har med sin en SMART Matdagbok – det är guld som rådgivare att få en helhetsbild på träning, motion, stress, sömn, matvanor OCH tankar och värderingar kring mat. Mer information och beställning av böckerna hittar du på www.smartplanering.se Där finns även mer information om de två andra böckerna; Tränings- och Aktivitetsdagboken!
Tack för att jag fick prova Matdagboken! I början av hösten kontaktades jag av advokatfirman Cederquist som undrade om jag ville tipsa om matlådemat till studenterna som skulle få deras tidning. Självklart ville jag det! Som student är högsta prioritet oftast att mat ska vara billigt, i andra hand att det ska vara gott och så ökar även intresset att det ska vara nyttigt! Matlådan är faktiskt ett utmärkt sätt att börja lära sig vardagsekonomi, planering, matlagning och om hälsa! Så mycket mat slängs och blir dåligt i onödan - alla, inte bara studenter, behöver lära sig hur man hushåller och sparar maten. Dessutom är matlådan något som inte bara gör att kropp och knopp orkar med tentaplugg utan slut utan även kanske blir en lite ljusglimt och något att se fram emot mellan långa föreläsningar! Att spara pengar genom matlådor handlar väldigt mycket om att använda all mat man köper och portionera ut tillräckligt mycket för att bli mätt och tillräckligt lite för att inte behöva slänga. Mitt bästa spartips är att riva ner ost som blivit smulig och "gammal" och frysa in. Jag har inte köpt riven ost/behövt riva av den vanliga osten på kanske 3 år! Fryser du in dessertostar som blivit över från ostbrickan kan du dessutom göra gudomligt goda pastasåser... Tack för att jag fick vara med i tidningen och hoppas att studenterna blir nöjda och mätta. Inga beslut skall tas på tom mage som sagt!
Hösten är likt januari en nystart för många. Lika mycket som man längtar till semesterns slappa dagar märker jag att många även längtar till hösten med rutiner, mindre glass och träning på gymmet. Jag är för att man ska använda den nyfunna energin att göra förändringar i sitt liv som kan vara åt det hälsosammare hållet. För många blir det dock en förändring som håller första veckan, eller augusti/september ut. Anledningen är oftast inte så rolig att höra, men viktig att upprepa: du tog i för hårt. För att undvika att det blir pladask, sätt dig ner och planlägg dig själv och ditt liv. Se det som ett utvecklingssamtal med dig själv, det första "mötet" kan bli lite längre och sedan gör du om dessa möten 1 gång i månaden (kanske oftare i början om du har svårt att etablera vanan). Nedan finns tre punkter som du kan utgå från! 1. Reflektera bakåt.Har du försökt göra denna förändring förut? Om nej, varför är den viktig nu? Om ja, vad gör den viktigare nu? Vad var det som inte fungerade tidigare? Här är det viktigt att hålla sig till konkreta saker ”tidsplanen gick inte ihop, jag hann aldrig träna 2 h efter jobbet” osv, att svara ”ingen självdisciplin” eller liknande är icke godkänt. Vad var det som fungerade, vad mådde du bra av? Den frågan är mycket viktig att besvara, för många vill automatiskt trycka ner sig själv och säga ”ingenting!” – men i själva verket var det en hel del som fungerade och som du mådde bra av. Du kanske mådde bäst av träning 2 ggr/vecka och inte 5 som målet var! Skriv upp dem och stryk under dem. 2. Planera framåt.Sätt mål och delmål. Första och andra delmålet bör vara enkla och små (men de ska firas som stora!) Fundera över dina förutsättningar. Här kan du blicka tillbaka på första punkten och reflektera. Är det rimligt att sätta ett mål att träna 5 ggr/vecka, när du hade svårt att få ihop 3 ggr i våras? Är det rimligt att sätta ett sockerförbud när du ätit godis och sött var och varannan dag de senaste 4 månaderna? Har du familj – isåfall; är de med i förändringarna? Kommer de stötta dig eller kommer din sambo beställa hem pizza och chips och du knapra på en sallad? Kan ni planera in så att han/hon tar hand om barnen och du får egentid att träna? 3. Börja långsamt med små steg.En klyscha, men ack så viktig. Börja med att strukturera upp vardagen och låt helgerna vara semester i tankesättet ett tag till. Har du inte tränat på hela sommaren? Hur mycket det än kliar i fingrarna att boka in dig på vartenda pass på gymmet – gör det inte! Risken är för stor att du brakar in i väggen totalt med förkylning och träningsvärk. Boka in dig på 1 eller 2 pass och håll dig till det. Om du får feeling en eftermiddag – gå ut på en promenad! Att rörelsen blir av är det viktigaste, inte hur tuff den är. Rensa ur skafferiet. Handla hem varor du vill äta mer av i höst; fullkorn, grönsaker, frukt, oljor, baljväxter osv. När det finns hemma redan, är det ett lättare steg till att faktiskt börja använda det. Sådär, då är teorin klar - nu är det bara den praktiska delen kvar!
Gör bara gör! ...jag har nämligen varit på en kurs idag och nu vill jag bara använda all ny kunskap i praktiken! Nutricia anordnade den populära kursen "KOMPASS- på kurs mot symtomfrihet. En terapiinriktad utbildning med fokus på mjölkallergi hos barn." Jag blir starstrucked av två olika grupper här i världen. Snygga Hollywoodskådespelare samt smarta, drivna och kompetenta människor inom vården. Idag träffade jag en hel bunt av den senare delen. Barnläkare och dietister från olika delar av landet satt i grupper och diskuterade olika patientfall med vägledning av Anna Winberg (Barnallergolog Norrlands Universitetsjukhus) och Robert Saalman (docent, överläkare vid sektionen Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och nutrition Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg). Dietisten ska ha en självklar roll.Födoämnesallergi hos barn är ett galet spännande men också svårt ämne som KRÄVER tätt samarbete mellan föräldrar, dietist, läkare mfl. Lite lätt partisk men väl medveten om att det råder en brist på dietister/ej fungerande samarbete med dietister runt om i landet så vill jag påstå att dietisten ska ha en lika central och självklar roll i utredning, behandling och uppföljning av födoämnesallergi som en läkare har. Patientfall diskuteras. Diffus symtombild kräver noggranna genomgångar och undersökningar. Lille Thomas här hade FPIES. Endast ett IgE-test fastställer INTE en diagnos och deltagarna var rörande överens om att IgE-test görs i överflöd, framförallt bland småbarn. Uppföljningen är viktig!Något jag verkligen tar med mig är hur viktigt det är med kontinuerlig uppföljning efter att diagnos är ställd för att upptäcka otillräckligt näringsintag, dålig tillväxt och kanske framför allt: utvecklad tolerans! Många barn fortsätter undvika olika livsmedel i onödan i flera år. Läsvärd studie om detta av Anna Winberg hittar du HÄR! Om du arbetar med detta kan jag varmt rekommendera den här kursen, oavsett om du är läkare, dietist, barnsjuksköterska eller allergikonsulent. HÄR hittar du kursen! Läs mer om mjölksproteinallergi HÄR!
De allra flesta känner sig oinspirerade gällande maten då och då. Att titta i kokböcker, syrfa på mätet eller komma ihåg den där smarriga rätten på instagram förra veckan finns det sällan tid eller lust till. Vad ska man laga idag? Vad ska man göra av den överblivna salladen i kylen? Man ser "matkorn" så på hyllan i mataffären, men har ingen aning om hur de kan användas.. Men inspirationen finns närmre än du tror! Titta på baksidan av förpackningar av livsmedel du köpt eller vill göra något gott av. Där finns ofta recept, ideér och tips! Trevlig helg!Jag är ett riktigt app-freak. Hamstrar roliga, nödvändiga, onödiga och bra-att-ha appar i oändlighet. Jag tänkte tipsa om ett par appar relaterade till mat, som jag tycker är riktigt bra och använder flera gånger i veckan. Vad innehåller maten?
I Ingredienslexikonet från Svenska Celiakiförbundet kan du enkelt ställa in olika profiler; gluten, laktos, mjölkprotein, soja eller kombinationer av dessa. Sök sedan på valfritt livsmedel och få enkel överblick eller klicka på livsmedlet och få mer information. KolhydratskollenNär du handlar!Glöm otydliga listor på ett gammalt skrynkligt kvitto!
|
DietistElinEn blogg om mat och hälsa. Jag är en mattokig dietist, följ med i min vardag, bland mina och andras recept, vad som händer på barnmottagningen jag arbetar på och få tips och råd kring kost och hälsa! Categories
Alla
Archives
Februari 2017
|